Rapsen i bred belysning

Minuter

Partnerskap Alnarp arrangerade i samarbete med Svensk Raps och industripartners den 22 mars ett rapsseminarium på SLU Alnarp, som under Dave Servins ordförandeskap sökte svar på frågorna: vilka utmaningar odlingen står inför och hur de tekniska lösningar ser ut som erbjudas framöver
Ett 30 tal medverkade från universitetet, rådgivningen, handel och representanter från utsädes och växtskyddsindustrin. Henrik Strindberg från Svensk Raps, slog an tonen med att peka på makrotrenderna inom vilka kommande priser och hektar kan komma att utvecklas.
Stegrade världsmarknadspriser på olja och en allt mer ansträngd global försörjningsbalans kommer att driva upp priserna. När oljan når 200 dollar per fat pekar prognoserna på ett rapspris på ca 5,50 kr per kg. Samtidigt krymper den odlingsbara marken per capita, 1950 hade vi 0,5 ha medan det 2020 kommer att sjunka till 0,2ha. Detta ställer ytterst stora krav på produktivitetsförbättringar inom agronomi, utsäde och växtskydd. Och politiker som är klarsynta kring odlingsvillkoren.
De miljömässiga aspekterna i rapsodlingen fokuserades kring risken för bin och Thorsten Rahbek Pedersen, (SJV) beskrev olika insektspreparats bigiftighet och redovisade även statistik över den positiva trend att antal döda bisamhällen kontinuerligt sjunkit under senare år. Det tyder på gott samarbete mellan bi- och rapsodlare. Thorsten uppskattar antal bisamhällen till 150 000-200 000, varav numera något hundratal rapporteras döda varje år av samtliga anledningar.
Från växtskyddsindustrin belystes nya grupper av insecticider och herbicider av Mats Andersson (Bayer) samt Hans Drobny (DuPont). Mot bakgrund av den utbredda resistensen mot pyretroidpreparat kan man konstatera att med indoxacarb (handelsnamn: Steward eller Avaunt), neonicotinoider (Biscaya, Mospilan) samt nyregistrerade Plenum, så finns det 3 helt nya grupper av aktiva substanser vilket bör kunna hantera den problematiska pyretroidresistensen mot rapsbaggar. Betningens allmänna fördelar sedd ur ett riskperspektiv samt det snåriga regelverket diskuterades i ljuset av det den nya betningsmedlet Elado, som Bayer just nu utvecklar.
De agronomiska aspekterna kring plantetablering, såtidpunkter och kvävestrategier diskuterades med inlägg av  Lena Haraldsson, (HIR) och Albin Gunnarsson, (Svensk Raps). Tidig sådd samt fokus på höstgivorna av kväve var några budskap after att Albin visat omfattande studier av plantupptag av kväve. Lena diskuterade markporstrukturer samt olika bearbetningsval och pekade på bland annat risken att återvältning av raps kan ge skördereducering, och hur rapsen i detta avseende skiljer sig från stråsäden med sina större kärnor.

Genomgångarna från växtförädlarna öppnade mycket spännande perspektiv
Ny förädlingsteknik kan  bidraga till avkastningsökningar på 0,6-1% per år siade Konrad Kräling (Pioneer). Genomgången av ny urvalsteknik med olika genmarkörer samt mycket snabbare scanning av hela genomet, innebär att man tjänar mycket tid i förhållande till traditionella tekniker där man fick avvakta ett antal generationer för att nå lika långt.
Flest ögonbryn höjdes nog när Anders Carlsson  (SLU) uppdaterade seminariedeltagarna om landvinningarna inom transfer av gener som uttrycker förmåga till syntes av olje och vaxester samt pekade på visionen en dag att kunna utvinna olja och fetter ur exempelvis potatis, där man redan kunnat påvisa unika resultat.
Benny Wennermark (AAK) bidrog från ett industriperspektiv med ett spännande inlägg om rapsoljans konkurrensutmaning, inte minst från solrosolja. Ett marknadssegment som växer är friteringsoljor. Man vill komma bort från mättat fett, transfettsyror och dess negativa image. I dess plats finns nu oljeväxter med hög oljesyrahalt (HORO/C18:1). Rapsen borde kunna bli dominerade svensk källa här. Marknaden är stor, kunderna finns nära och man kan utnyttja mervärden som ”svensk pressad rapsolja” ger. På samma sätt som exempelvis BreGott. Hinder idag är avkastning och otillräckliga pristillägg, men representanter från Lantmännen pekade på nya hybridsorter (HORO typ) som kan komma att öka konkurrenskraften betydligt.

Klarar då rapsen framtiden utmaningar?
Henrik Strindberg som säkert har den bästa överblicken avslutade i en mycket positiv ton. Mycket talar för en ökad odling. Megatrenderna talar sitt tydliga språk och kan vi sedan också få realistiska och rättvisa spelregler så kommer den svenska utvecklingen vara gyllene gul i många år framöver.